Stefan fick gå ut när jag somnade, han fick inte vara med inne när snittet skulle ske, men direkt när hon föddes fick han komma in igen och då visste dom att allt hade gått bra även med mig så då var det lugnt.
Stefans rädsla var också väldigt stor när han lämnade rummet...
Bara någon minut efter att den här bilden togs så sov jag..
och ytterligare några minuter senare föds hon, vår älskade dotter!
Kl. 9.15, 4320 gram o 52 cm
Här håller pappa Stefan henne för första gången, kärlek! <3
(jag ligger där bakom och fortfarande sover..)
Här har de rullat ut mig till uppvaket och jag får äntligen träffa henne för första gången (ser ut som jag sover men jag är vaken, bara väldigt "groggy"..)
Sån enorm lycka, både över att få träffa henne och att jag verkligen känner att jag lever.
Jag sa till Stefan här att -Nu kommer jag överleva allt! ;)
Sån lycka jag kände är obeskrivlig, dels över att få henne till mig och dessutom veta att jag kommer att komma hem till de andra barnen också, obeskrivlig känsla! <3
Stefan fick sitta så där vid sängkanten resten av dagen, jag ville inte släppa henne ifrån mig, hon låg på mitt bröst hela tiden, men eftersom jag var så "groggy" efter narkosen så var det säkrast att han satt bredvid ifall jag rätt som det var skulle somna av.. KÄRLEK! <3
Vid 17-tiden kom mamma med Liam o Lowa så vi fick träffas och så dom fick träffa sin lillasyster för första gången, så skönt att dom kom tyckte jag!
När dom varit där ett tag så åkte Stefan hem med Liam o Lowa och mamma stannade en stund till, sen var jag så pass "klar i huvudet" att jag kunde vara själv med Lina som hon nu heter... Hon sov på mitt bröst hela natten, såå mysigt! Jag njöt så mycket en människa kan njuta tror jag... ;) Jag levde och hade världens mysigaste, vackraste bebis i min famn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar