Jag är en gift 35-årig 4-barnsmamma och vill genom denna blogg dela med mig av min senaste graviditet och hur sjuk jag blev och vad det har inneburit för mig och min familj och hur den förändrade mitt/vårt liv....
Är inte alls ute efter att ni ska tycka synd om mig, jag vill bara dela med mig av en svår tid i mitt liv... och att uttrycket "Lev idag" stämmer väldigt bra!


söndag 7 april 2013

Tiden rullade sakta på...

Hela januari gick utan att jag blev särskilt mycket bättre... Hostan höll sig kvar och blev bara värre när jag försökte prata...
Provtagningarna gjordes varje vecka i Falun och de såg ut som att jag måste fortsätta med samma höga dos i sprutorna.

Jag började även må illa av graviditeten och det gjorde ju inte det hela lättare, men jag kämpade!

Den 15 februari (Stefans födelsedag) skulle vi in på det "riktiga" ultraljudet, jag var då i vecka 18, allt såg bra ut med den lille.. :)
Lite underligt, vi fick veta att jag var gravid på farsdag och nu blev ultraljudet på Stefan födelsedag.. :)
Jag hade hela tiden känt på mig att det var en flicka men nu började jag tveka, kanske var det ändå en pojke...?
Det kändes skönt att allt var bra inne i magen i alla fall!

Om det var någon fin dag med sol så kunde jag nu med hjälp ta mig ut på gården och sitta i en stol och se när barnen lekte.

För min del hände inte så mycket helt enkelt, jag var fortfarande dålig och fick skjuts varje vecka in till Falun för provtagningar och undersökningar.
Träffade också kurator några gånger...
Jag kommer berätta mer om dessa träffar vid ett annat tillfälle...

Kram på er <3



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar